Bloggande medborgare utmanar journalistiken

– Journalisterna måste gå tillbaks till sitt ursprungliga uppdrag för att inte bli utkonkurrerade av ”vanliga människor” som publicerar sig på nätet.
Det hävdar Fredrik Wackå, webbrådgivare och före detta journalist, som deltog i ett seminarium i mitten av maj om ”medborgarjournalistik”, arrangerat av ämnet medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet.
Enligt Wackå finns det tusentals bloggare runt om i världen som är bättre på att samla, sammanfatta och ompaketera redan känd kunskap. Enligt honom bör journalister i stället ägna sig åt grävande och att lyfta fram människor som annars inte kommer till tals.

Publiken vid Journalistseminariet 10 maj 2007

Närmare 130 personer besökte seminariet om medborgarmedier på Karlstads universitet, i mitten av maj. (Foto: Ann Lundqvist)

Temat för vårens journalistseminarium i Karlstad var hur journalistrollen förändras när det inte längre är tillgången till en tidningssida, en radiofrekvens eller tv-kanal som avgör vem som kan komma till tals. Så kallat ”användargenererade innehåll” på internet diskuteras allt flitigare i och med att antalet bloggar ökar, och att webbplatser som exempelvis YouTube och MySpace erbjuder nya möjligheter för alla att publicera sig. Det handlar alltså både om en möjlighet att publicera sig utanför de traditionella massmedierna och att de etablerade medierna bjuder in läsare, lyssnare och tittare att bidra med material.

Bloggarna = tidningarnas korrespondenter

Enligt Lotta Holmström som är läsarredaktör på Aftonbladet.se, får tidningens egna reportrar en delvis ny roll.

Lotta Holmström, Aftonbladet, pratar om medborgarmedier

Aftonbladet har en hel avdelning, ”Läsarbladet” där läsarna bidrar med material. Enligt tidningens läsarredaktör, Lotta Holmström, innebär det en helt ny roll för de anställda journalisterna.
(Foto: Ann Lundqvist)

– Bloggande svenskar i utlandet blir våra korrespondenter när något händer – varför ska vi skicka egna journalister som rapporterar i efterhand, frågar hon sig.

Seminariets tredje föreläsare var Robin Hamman, som arbetar med brittiska BBC:s ”Blogs trial” – ett nätverk med över 50 BBC-skapade bloggar. Han är helt överens med Lotta Holmström och Fredrik Wackå om att journalister inte längre har en chans att vara först vid stora händelser. Människor med kameraförsedda mobiltelefoner finns överallt, kanske till och med som berörda i händelsernas centrum. De kommer alltid att vara snabbast. Ett exempel är när en student på det amerikanska universitetet Virginia Tech sköt ihjäl 32 personer. I byggnaderna fanns massor av ungdomar som kunde rapportera om själva nyheten via Internet.
– Journalisternas roll, när de hinner fram, måste då bli att stå för fördjupning, säger Fredrik Wackå.
– Och att länka, tillägger Robin Hamman. Länka till dem som vet mer!

Mina bilder – allas egendom

Robin Hamman poängterar att en av journalistikens stora utmaningar blir förlusten av exklusivitet. Texter, bilder och videoklipp används, länkas och infogas i nya sammanhang vare sig upphovsmannen vill det eller ej.

Robin Hamman på Journalistseminariet

Robin Hamman från BBC berättade om hur det brittiska publice service-företaget aktivt arbetar med bloggar. (Foto: Ann Lundqvist)

– Medieföretag bör dra nytta av att folk vill använda deras material istället för att ”upphovsrättssura” i ett hörn, säger Robin Hamman. Lägg ut det på ett sådant sätt att materialet blir korrekt återgivet och att ni får credit för det.
Han understryker att de etablerade medierna måste förhålla sig till en helt ny konkurrenssituation, och inte kan ignorera det faktum att bloggkorrespondenter runt om i världen faktiskt finns.
– Bloggarna bidrar med ”contacts, content and context” – kontakter, innehåll och sammanhang. Det bör massmedierna utnyttja.

Hotad objektivitet?

Frågan om var journalistikens objektivitet tar vägen när personer med klart deklarerade värderingar och syften får publicera sig fritt, till och med inom de etablerade medierna, var en fråga som diskuterades på seminariet. Men samtliga föredragshållare var eniga om att subjektiviteten hos bloggarna snarare är en styrka.
– Det kommer säkert snart krävas även av vanliga journalister att de redovisar sina intressen och åsikter, tror Lotta Holmström. Bloggarna är ju redan idag mer ärliga med vilka de är och vad de står för.

Portträttbild på Fredrik Wackå

Webbrådgivaren Fredrik Wackå varnade för att ”vanliga journalister” kan bli omkörda av bloggare i nyhetsrapporteringen.
(Foto: Ann Lundqvist)

– Jag köper inte dagens ”påstådda” objektivitet, tillägger Fredrik Wackå. Alla har sina värderingar som det inte går att göra sig fri från. Då föredrar jag subjektiva, öppet redovisade uppfattningar där jag kan dra egna slutsatser.

Hyperlokalt och vardagligt

Bloggarna spås få stort inflytande inom tre områden; inledningsvis det väldigt vardagliga innehållet, som exempelvis bilder och kommentarer från en match i klassfotbollsturneringen. Besläktat med det är det hyperlokala materialet – angelägenheter för ett kvarter eller en stadsdel. Sist men inte minst har bloggar blivit en guldgruva och ett fantastiskt forum för det extremt nischade. På Internet finns utrymme för såväl den passionerade järnvägsentusiasten som för lidelsefulla luktärtsodlare.

Panelbild på Lotta Holmström, Robian Hamman och Fredrik Wackå

Lotta Holmström, Robin Hamman och Fredrik Wackå är övertygade om att bloggare och andra Internetanvändare kommer få en allt större inverkan på den etablerade journalistiken.
(Foto: Ann Lundqvist)

Ofta är intresset för det vardagliga, hyperlokala och nischade begränsat till ett fåtal – utom när den stora nyheten berör just de områdena. Och då bör journalisterna dra nytta av den redan upparbetade kunskapen, tipsar Lotta Holmström.
– Att blogga är ett sätt för journalister att bli bättre yrkespersoner. Lägg ut artikeln på din blogg och be om synpunkter, så får du garanterat värdefulla bidrag som du själv aldrig skulle hinna eller kunna få fram.
Mia Ohlsson